Den 21 september gick en slang på vår vattenberedare sönder och vatten stod som en fontän ut över golvet. Tack vare goa grannar som hjälpte till att torka upp vattnet blixtsnabbt trodde (eller snarare hoppades) vi att vattenskadan var hyfsat begränsad till hall och vårt sovrum. Men det som först inte såg så farligt ut visade sig vara värre än vi trodde och hela undervåningens golv, utom badrum, är nu rivet till grunden.
Vi bor numera i en tvåa med kök på övervåningen. Magnus och min säng står i vardagsrummet under matbordstaklampan och tjejerna sover i våningssäng i arbetsrummet. Ganska mysigt faktiskt måste vi erkänna, i alla fall om man kunde få bort ljudet av luftavfuktarna som går dygnet runt. Det är faktiskt ett grymt jobbigt ljud, speciellt när man ska sova.
När två veckor har gått kommer dom och mäter fukten igen. Jag har ingen stor förhoppning om att det är klart då, inte efter alla skräckhistorier jag har hört från andra där det ibland har tagit flera månader innan det har torkat. Men vi får se.
Nästa utmaning är hur vi ska göra med golvet i pannrummet. Mattläggaren säger att det inte är tillåtet att lägga golvet på det sätt som vi hade det tidigare, utan att vi måste gjuta hela golvet. Då tar det ca 2 månader (Magnus rättar och säger 2 veckor, det är ju en baggis ju!) till att torka det, dessutom utan panna, dvs inget varmvatten eller värme. Då får vi troligtvis ha en liten portabel varmvattenberedare och värmefläktar. Vi som trodde det var slut med fläktar när golvet var torrt, suck!
Jaja, ingen idé att hänga läpp än. Vem vet, vi kanske tar det här som ett äventyr, det kanske till och med kan bli en sån där historia som vi kan berätta varje år på julafton när barnen är stora😉
Vår 2:a med kök
Sängkammare med walk-in closet.
Vardagsrum (och nagellackssalong just nu).
Arbetsrum på ena sidan och…
… sovrum åt tjejerna på andra.
Där nere ser det ut så här:
Här nere är det ungefär 45 grader varmt. Lite av den värmen stannar kvar där nere med hjälp det här fina plastskynket i trappan.
Ingång till vårt sovrum.
Vårt sovrum.
Gången mellan tjejernas sovrum med utrivna garderober.
Toves sovrum. Det vita som syns utanför fönstret är inte snö, som man skulle kunna tro, utan högen av frigolit och gamla golv vi just slängt ut.
Linas sovrum.
Hallen med de brummande luftavfuktarna.
Mitt älskade träningsrum, åh vad jag saknar mitt löpband!
Och trappförrådet.
Malins Blog 
Men måste ni ha golvbrunn i pannrummet oxå? Och gjuta lutande golv? Men vilket jobb blev! Vatten, vatten…! Kram
Det lutar åt det. Vi får se vad mattläggaren säger när han tittar på det på tisdag. Ja, det blev verkligen massor av jobb av det här! Kram kram