IgÄr somnade Magnus pappa, min svÀrfar och tjejerna fina farfar in. Berra har alltid varit speciell för mig, vi har liksom varit de tvÄ mest lÄgmÀlda i familjen sÄ vi hittade varandra tidigt. Otroligt sorgligt att han inte finns kvar lÀngre. Han kommer bli vÀldigt saknad.
Han har haft det kÀmpigt den sista tiden och om nÄgot gott kommer ut av detta sÄ Àr det att han fÄr Äterförenas med Mona igen. PÄ sÀtt och vis har han nog haft henne med sig hÀr ocksÄ sista tiden, eftersom hon inte alltid var borta för honom, hon levde kvar i hans stundtals sviktande minne. En fin tanke i en sorglig verklighet.
IgĂ„r Ă„kte vi tjejer ner till Linköping och tog farvĂ€l. Nu sitter vi hĂ€r pĂ„ landet och Magnus Ă€r pĂ„ kurs med jobbet i Barcelona, och jag tror inte det har sjunkit in för nĂ„gon av oss att han Ă€r borta pĂ„ riktigt! Mest av allt gör det ont i hjĂ€rtat för Magnus och Ingela som har förlorat sin pappa, Ă€ven om det Ă€r vĂ€ntat sĂ„ gör det ont nĂ€r det hĂ€nderđ I knowđ„ș
Ett stort â€ïž till alla saknade pappor!
Vila i frid fina svĂ€rfar! â€ïž
LĂ€mna en kommentar