Släktträff på Sandviken

Det här var verkligen jag imorse! Med mitt livs första ryggskott lagom till ett av årets höjdpunkter, nämligen resan till Sandviken med pappa! Toppen!

Men med tanke på att jag inte kunde röra mig i förrgår så är jag så himla glad att jag lyckades få så pass mycket styr på ryggen att jag kom iväg idag!

8.00 startade resan i Linköping och 9.30 hämtade jag upp  pappa och syster Annika hemma hos syrran i Flen.

Lite gos med hund hann vi minsann med innan vi åkte vidare mot Roslagen. 

13.15 var vi framme på Sandviken. Där mötte tjocka släkten upp för att hjälpa pappa ut på ön. Han är otrolig min pappa! Han är värdens envisaste och har han bestämt sig för att ta sig över berget så gör han det, helst utan en massa trams om att stanna upp och vila på vägen som vi tjatar om😊 Han är min förebild i detta, vad hjälper det att klaga på saker man inte kan förändra, det är bara att göra det bästa man kan… och lite till. Jag älskar honom, min pappsen😘

På plats i stugan satte sig bröderna ner och pratade. Rune har så mycket historier att berätta om när de var små och även släktens historia. Man önskar att han kunde spela in alla dessa historier så de finns kvar. Jag är för dålig på att komma ihåg🙄

Pappa studerar släktträdstavlan som börjar med min farmor Adina. 

Hon dog redan 1957 när pappa var knappt 30 år, och långt innan lilla sladdis-jag kom 1971. Hennes pappa var tydligen skeppare och fraktade bland annat ved till Strandvägen i Stockholms innerstad i vedbåtar typ den nedan (visst var det så Rune?)

Sen hade vi knytis med paj och sallad. Annika hade gjort en kantarellpaj med nyplockade kantareller som var grym!

Syster Annika, pappa, syster Nina, farbror Rune, kusinbarn Karolina (Margaretas), syster Agneta och kusin Margareta

Annika, Agneta, systerson Robin (Ninas) och Nina på badberget.

Agneta och Nina

Robin, Agneta, Molly (Robins) och Nina. Molly tyckte det var toppen att kunna bada. Hon låg där och guppade hur länge som helst och verkade inte tycka att det var kallt alls ”om jag flyter iväg här så kan pappa simma och hämta mig”. Klipporna ner i vattnet var kul också ”det är nästan som vattenrutschbanor här”😊

Innan det var dax att åka hem så kom pappas och Runes kusiner Ulla, Göran och Hasse ut och hälsade på.

Elsie orkade tyvärr inte komma över den här gången, men hennes man Bertil kom över en stund. Kusin Göran står bakom pappa.

Och så lite bilder på mina kusiner och syskon.

Det blåste ordentligt, så det tog lite tid att få ordning på frisyrer och kläder, men till slut så.

Kusin Margareta, syster Nina, syster Agneta, kusin Katarina, syster Annika och så jag! Vi saknade bror Olle och syster Carina som inte kunde följa med den här gången🙁 

Nästa gång hoppas vi på att alla kan komma!

Tack för en superfin dag❤️