En sommar vi inte hade planerat

Den här sommaren blev inte alls som vi hade tänkt oss.

Plötsligt händer något man absolut inte var förberedd på! Vi var precis hemkomna från en jättetrevlig LUS – Lunch utan slut/50-årsfest hos en granne på deras sommarställe i skärgården, Magnus körde och hade inte druckit något. Tjejerna med kompisar hade förat lite hemma hos oss för att fira Linas födelsedag (dagen före) och åkte vidare strax efter att vi kom hem. Vi var lite trötta och började göra oss iordning för sängen, jag stod och fixade lite i köket när jag hörde världens brak i trappan!!! Vad hände nu?!? I nästa ögonblick hörde jag Magnus skrika av smärta och jag rusar ner och hittar honom nedanför trappan. Vad har hänt? Var har du ont? Ska jag ringa ambulans? Det visade sig att han har tagit Hugo i famnen (så han ska slippa gå i trappan själv stackarn, han som har så ont i sina ben…) missar ett trappsteg på slutet och ramlar handlöst med Hugo i famnen, landar på ryggen och hör att något går sönder😱

”Ja, ring ambulansen!” får Magnus fram, varpå jag febrilt försöker komma på numret dit, chockad över vad som just hänt! 11…vad är det sen… just det 2 är det ju! De svarade direkt och jag kände hur paniken släpper lite när de börjar ställa lite frågor, är han vaken, kan han prata och säga sitt personnummer (det gick dock i 190km/h i smärtan så jag fick upprepa till den stackars tjejen som försökte hänga med☺️), kan vicka på tårna osv? ”Vi skickar en ambulans på en gång!” Det visade sig att vi hade sån tur att en ambulans som inte var i tjänst befann sig på Huddingevägen i höjd med oss. De var påväg att hämta en spinal-board på Karolinska i Solna men åkte istället till oss. De kom först och när de hade gett Magnus smärtstillande, såg att han kunde röra på sig och förstod att ryggraden inte var skadad så avbröt de nästa ambulans som var påväg ifall han hade brutit ryggen eftersom de hade en spinal-board😱. Den första ambulansen packade i alla fall in Magnus och körde upp honom till akuten för röntgen.

Det visade sig att han bröt skulderbladet på två ställen, den nedersta delen krossades och dessutom skadades tre revben i fallet😬.

Hemma igen på smärtstillande och med mitella och sjukhusarband på efter en natt med undersökning på sjukhuset. Kl 05.40 fick han åka hem, lagom i tid till Linas födelsedag! 🤪

Egentligen skulle vi ha jobbat en vecka till innan den efterlängtade semestern började. Istället blev Magnus sjukskriven i fyra veckor och hade väldigt ont, särskilt i början. Sådant som annars är självklart som att sätta på sig en T-shirt eller ligga och sova gick inte, det blev till att ha kortärmad skjorta, då det var 30 grader varmt dessa dagar, samt sitta och sova i soffan med kuddar runt om.🫤

Jag flyttade fram min semester två veckor eftersom vi ändå inte kunde göra särskilt mycket just då, det var egentligen bara en period som Magnus behövde ta sig igenom med hjälp av oss. Jag jobbar ju hemifrån så jag fanns nära till hands att hjälpa till när det behövdes.🫶 Jag måste ändå säga att han kämpade på bra och klarade mycket själv ändå.

Det blev verkligen inte den semesterstart vi hade föreställt oss!

Samtidigt, och kanske lite oväntat, har det också varit en väldigt fin sommar på sitt eget sätt.

Båda tjejerna har bott hemma under en sommaren, vilket är lite lyxigt nu för tiden. Tove eftersom hennes badrum drabbats av en vattenskada och behövde rivas ut och byggas om. Lina hade sommarlov och sommarjobbade på ICA. Plötsligt var vi alla fyra hemma igen!🙌

Under andra omständigheter hade vi varit på landet, Tove hade bott hos sig och Lina hade förmodligen varit den enda som hade varit i Huddinge.☺️ Nu blev det tvärtom. Mitt i allt som var jobbigt fanns det något fint i att familjen samlades igen.

Jag tror att den här sommaren har påmint mig om hur snabbt livet kan förändras. Hur lite kontroll vi egentligen har över vad som händer. Naturligtvis hade vi hellre varit utan olyckan. Ingen tvekan om det. Men när jag ser tillbaka på sommaren kommer jag nog inte bara komma ihåg olyckan eller Toves vattenläcka utan den extra sommaren jag fick med hela familjen samlad hur klyschigt det än låter!

Ju äldre man blir, desto mer inser man att det faktiskt är det som betyder mest! Jag hade ju trots allt inte ont någonstans!✌️😊

❤️❤️❤️❤️

Ps. Hugo klarade sig utan skador i fallet!🐶